Kul att se att det är några få som fortfarande spanar in min blogg varje dag för att se om jag gjort någon uppdatering.
Jag ber om ursäkt för att det tagit så lång tid för mig att orka gå in på blogg.se och göra en kort / lång uppdatering över huvudtaget.
Ärligt talat har jag inte orkat och jag vet inte heller vad jag ska skriva. 
Vad vill ni läsa om egentligen? Är det helt okej som det är, eller? Att jag skriver om vad jag och min familj hittar på om dagarna? Vad småtjejerna hittar på för bus osv? 

Denna uppdateringen kommer inte bli så speciellt lång heller då jag är otroligt sjunken idag, så trött och dyster att det halva kunde varit nog. 
Men alla får ju sina små svackor ibland, eller hur? Inte kan jag ju vara ensam om det.

Med min uppdatering ville jag egentligen bara berätta om att dopet vi hade för Nea blev sjukt lyckat (även att jag är jätteglad över att min farfar med familj och pappa kunde närvara. 
Hon tilldelades namnen Nea, Miranda, Elisabeth.

Blev uppringd igår från det första jobbet jag sökte (att fältsälja Postkodlotteriet). 
De ville att jag skulle komma på en intervju redan dagen efter (idag!). Oj, oj. 
Jag är så stressad och mår lite dåligt över detta faktiskt, jag har ingen chans över huvudtaget att förbereda mig eller någonting... 
Inte heller finns Patrik hemma, jag hade verkligen behövt hans stöd just nu... 
Men det är väl bara svälja stoltheten och sitta där och vara helt dum i huvudet som man brukar vara...

Försöker att peppa mig själv men det går inte så bra när man har ett självförtroende som är djupare än en krater. 

Ska strax göra kvällsmat (efter Grey's Anatomy) men tänkte göra en kort uppdatering innan.

Imorse ringde det en kvinna från ett av de jobb jag sökt. 
Hon tyckte mitt CV såg bra ut och ville kalla mig på en intervju, tjosan vad jag hoppade högt samtidigt som jag talade med henne i telefonen. 
På onsdag klockan 11 fick jag en tid för en intervju.
Jobbet innefattar att vara telefonförsäljare (som alla hatar att bli uppringda av) och sälja pension, eller råd om pension (får veta mer på mötet). 
Det är fast lön + provision, så det är ju alltid ett jobb och vi behöver ju den där lilla extra inkomsten.

Dock blir det ett problem när Patrik jobbar nätter eftersom mitt jobb i så fall innefattar kvällar. 
Får jag jobbet hade jag tänkt att höra med henne om det finns möjlighet att jobba dag varannan vecka och kvällar de andra veckorna. 
Tycker väl att det borde funka, men de kanske inte riktigt söker dagsjobbare. 
Man får väl hoppas på det bästa ändå! 

Sen angående fästingarna.. 
Gosade med Nellie förut idag och tyckte jag kände nåt på armen, jo men visst kryper det en liten äcklig fästing där. Uuusch, säger jag bara!
Blev att direkt sätta sig och beställa ett fästingskydd. 
Fick bli en liten bricka som tydligen skall signalera ut ett ljud som gör att fästingarna försvinner, hoppas det funkar. Ser ut som ett gulligt litet hjärta. 


Söt är den ju, håller i ett år innan batteriet skall bytas ut. Perfekt.
Kommer att sitta på henne dygnet runt! 

Nu skall jag laga kvällsmat, kommer att bli köttfärssås och spaghetti. 
Men innan det skall jag byta på Melissa, man känner henne på flera mils avstånd!

Oj, redan gått tre hela dagar sedan jag uppdaterade sist. 
Men jag har faktiskt inte haft sån stor ork till att uppdatera. 
Söndagen var hektisk och inte av denna värld.
Måndagen har varit fullt sjå då Patrik börjat jobba natt, så han var alltså hemma under dagen och åkte iväg på kvällen. 
Kvällen han åkte iväg så fort tjejerna somnat (kl 20.20) spenderade jag fyra hela timmar av att städa hela huset (förutom Melissas rum eftersom hon låg och sov där) och däckade trött som ett as i min egna säng kort efter att jag var klar. 
Idag har Melissa varit på dagis och under den tiden gick jag promenad men en väninna som sällskap, sen umgicks vi hemma hos henne tills det var dags att hämta Melissa (för att Patrik skulle kunna få sova hemma i lugn och ro). 
Men han följde med att lämna henne på dagis ändå och det var hur mysigt som helst. 
Jag gillar att han kommer hem varje dag nu, på nåt sätt får jag så mycket mer energi och blir lite gladare i vardagen (om man bortser från all min svartsjuka jag går runt och bär på).

Men det är inget att gå in i detalj på (även om jag skrev flera rader, detaljrikt som jag snabbt raderade) för att vi fixar det i vårat förhållande och jag har börjat med små knep för att få Patrik att förstå när svartsjukan kommer krypandes. Och det har hjälpt något enormt. 

Berättade jag i mitt tidigare inlägg om att jag har sökt jobb? 
Det hade varit jättebra om jag fick det (kvällar och helger). 
Patrik jobbar ju nätter varannan vecka. Och då kanske man skulle kunna lägga in att de kvällar han är hemma från jobbet att jag då jobbar och de veckorna han jobbar nätter så jobbar jag helt enkelt på helgerna? 
Ah, men jag ska inte ta ut någonting i förskott - men det hade varit kanon om jag kunde bidra med lite extra småslantar i kassan. 

På posten idag så damp det ner två stycken anteckningsblock, ett till Neas dop och ett till bröllopet. 
Tänkte visa bild på anteckningsblocket som skall finnas vid Neas dop där gästerna kan få skriva små hälsningar till den lilla prinsessan. 
På själva framsidan så är det ju tryckt från fujicolor på Neas fötter och på första sidan i boken så har jag lagt till två bilder och en text så att det blev lite mer personligt. 



Jag är dock kluven till om jag skall skriva "Fakta om lilla mig" på den första randiga sidan i boken och skriva in små olika söta, roliga, finurliga fakta om Neabusen? Vad tycker ni?


Efter Patrik vaknade så åkte vi in till stan, det blev lite ÖoB för att handla bordsdukar, servetter och annat till dopet - sen blev det Willys för att storhandla mat. 
På tal om mat, LCHF fungerade inte för mig - det är inte så att jag "tröttnade" eller inte "orkade" utan det var helt enkelt så att jag fick blodsockerfall och då kom min smarta lilla hjärna på att jag redan innan haft lite dåliga blodvärden. 
Så jag får helt enkelt hitta en annan, passande diet - eller om jag istället gör så att jag äter måttligt och bara går en timmes promenad varje dag (hade tänkt gå den promenaden med eller utan diet ändå).

Däremot har jag ju en gottegris till karl, så jag ska faktiskt - imorgon när Melissa är på dagis och han sover - baka lite negerbollar (ja, det heter ju faktiskt så!). 
Som en lite härlig överraskning :) 

Melissa sover och Nea med. 
Så nu ska jag med ta natten då jag har gäspat hela kvällen. 

Bjuder på en Melissa i sin härliga pyamas som är redo för natten (det är blåbärsdricka i flaskan). 




Och med det önskar jag er en härligt sömnig natt.

Badade förut med Nea och gjorde då en liten inpackning med balsamet, då frisören i Barcelona sa att jag behöver inpackningar för att mitt hår skall repareras. 
Jag har inte riktigt haft tid med det innan men nu tänkte jag att "jag fan ska hinna med det"! 

Så jag balsamerade in håret, och smart som jag är så drog jag runt lite plastfolie så att det håller sig. Sen badade jag vidare med Nea. När vi badat klart (hon är förövrigt som en propeller i vattnet, roligt!) så torkade jag henne och virade in henne i sin badrock och lade henne i vagnen för att jag skulle kunna skölja ur mitt hår. 
Kan inte säga att jag kände någon skillnad, men det var ju första gången - så, kan väl inte direkt förvänta mig resultat ännu!




Till lunch blev det enkelt med falukorv och herico verts. 
Jag är inte så där jätteförtjust i falukorv, men herico verts är så fruktansvärt gott - speciellt saltat. 
Så det slank ner gött. 




Vid tvåtiden vankades det promenad och den varade i ungefär 50 minuter. Kändes riktigt gött att komma ut och röra på sig. Behövdes. 
Ska försöka att knata ut minst en gång om dagen i ca 30-60 minuter för att komma igång lite. 
Min kondition är inte av denna värld, om jag ska vara ärlig. 

Till middag blev det laxfilé med ost, rökt lax, sallad och svart kaviar. Riktigt gott var det.
Första gången jag någonsin tillagat lax (inte för att direkt var svårt men...) - stolt blev jag över att den blev helt perfekt. 





Tog också tag att rensa i båda kylskåpen och frysarna för att mer få bättre koll på vilken mat jag kan äta och inte kan äta. 
Tänkte dela med mig utav en bild till er på "mitt kylskåp" där ingredienserna finns som jag kan proppa i mig. Självklart så får ju resten utav familjen "nalla" ur mitt kylskåp de också, men jag skapade den mest för att jag ska slippa läsa på varenda etikett varje gång. 

Jag ska försöka få med min hela familjen i detta (förutom att de får tillägga stärkelser till deras mat om de vill). 
Som tex när jag är ensam med barnen så kommer jag laga mat jag kan äta - och lägga till pasta, potatis etc etc, så att Melissa (och Nea när hon är tillräckligt stor) får lite bättre mat som är speciellt anpassad för dem.
För mig är det inte okej att sätta ett barn på samma strikta diet som en vuxen. 




Ikväll blir det att mumsa lite vispad grädde och jordgubbar för det tycker jag att jag är värd. 
Visst, jordgubbar har mer kolhydrater än vad som är rekommenderat för LCHF (rekommenderat är 5g/100g och jordgubbar innehåller 8,2g/100g), men jag tänker inte äta det varje dag utan unna mig någon gång ibland.
Jag tycker faktiskt att jag varit riktigt duktig idag med frukost och mat, så jag är värd lite jordgubbar. Det är ju inte så att jag tänker äta choklad och dricka cola (som ligger i andra kylen - buuuu!). 
Men ni ska veta hur svårt det har varit att öppna kylskåpet och se coca cola när man går runt med ett glas vatten. 

Så det är faktiskt riktigt skönt att veta att det jag kan äta är i ett kylskåp, för då behöver jag inte öppna det andra och se allt det goda som inte kan hamna i min mage. 

Fasen, så bra jag känner mig! 

Jag märkte igårkväll, när jag låg för att sova ... då jag för det mesta ligger på sidan ... att min mage mer eller mindre vällde ut över halva sängen. 
Jag kände att det är INTE okej över huvudtaget. Jag tänker INTE tillåta mig själv att falla ner och bli tjock. 
Jag är skyldig barnen mycket mer än så, jag vill att de ska kunna ha en aktiv mamma som orkar med allting de busarna kan tänkas hitta på. 

Så igårkväll, då bestämde jag mig.
Jag tänker banta och ta promenader så att mitt midjemått minskar (och att jag själv ska börja må bra!). 
Och tro det, eller ej, men jag startade faktiskt upp det redan nu på morgonen. 

Jag kände lite så att om jag tänker nu på morgonen "Äh, jag tar det imorgon" eller "Äh, tar det när allt det goda är slut" så kommer det aldrig att bli av! 
Så min frukost (medan resten av familjen satt och käkade goda mackor och o'boy) så satt jag där med 3 scrambled eggs, 7 skivor skinka och 2 glas vatten.
Kan ni förstå att jag mådde illa efteråt? Jag gillar varken ägg eller vatten, men nu jävlar... 




Jag ska försöka få till Patrik på detta också, men han verkar inte så jäkla sögen på det. 
Kan förstå honom, men föredrar inte goda, saftiga mackor med o'boy än lite flottiga ägg med vatten? 
Personligen, så hade jag ju hellre velat ta den där mackan. 

Men då var frukosten avklarad ändå, och det känns skönt på ett sätt.
Dock har jag lite småångest över middagar och så, jag har ju mer eller mindre levt på stärkelser (potatis, ris, pasta, bröd...). 
Hur ska jag göra nu? Måste jag bli av med den där goda pastan? Och mitt köttfärssås kan jag ju aldrig laga, inte till mig själv iallafall.. 

Nej, nu får jag sluta vara så negativ.
Jag får tänka på det positiva istället, jag bara älskar räkor, kräftor - you name it. Och det får jag äta hur mycket som helst!
Tänka sig att avokado och räkor tillsammans är minst lika gott (om inte godare?) än vanligt godis och choklad! Och det får jag äta massvis av!! Nom nom nom! 

Ja, men detta får ju helt enkelt fungera. 
Ska skriva en inköpslista med allt jag ska ha hemma till mig själv, tänkte även sortera i frys och kyl för vad resten av familjen äter och för vad jag äter. Känns som en bra kombination (tur vi har två kyl- och frysar). 

Mina små sötnosar sov klockan kvart över åtta igår! Vet ni hur härligt det var eller? Jag hade lust att bara sätta på skyhög musik och dansa omkring för att jag var så lycklig (självklart gjorde jag inte det)! 
Nea vaknade ju runt kl halv nio-nio men det gjorde inte så mycket. Hon är ju ganska lugn och chillar för sig själv på en filt. Övar lite, vet ni! 

Så då frossade jag verkligen lite jordgubbar med chokladdopp, skönt att jag gjorde det innan jag bestämde mig för LCHF - annars hade jag ju gott miste om det!
Supergott var det, och det kändes bra att avsluta med ett sådant gott "tilltugg" för att införa min nya diet. Jag är nöjd.
Jag hoppas verkligen på att jag kan hålla mig till bara LCHF (dock kommer jag att göra undantag på dopet + bröllopet) för det känns lite knivigt på veckan som kommer då lön inte har inkommit i plånboken ännu, alltså kan vi inte köpa mat - och nästan det enda vi har hemma är pasta och ris......
Jag får helt enkelt lösa det, det fixar sig! Hoppas jag...

Nej, Melissa är med Patrik till jobbet för att skriva på lite papper innan de kommer hem igen, Nea ligger och sover i vagnen - så jag tänkte faktiskt passa på att ta mig ett gött bad. För när Nea vaknar så kan hon joina mig, lilltösen behöver bada hon med - men jag tänker inte väcka henne (hon har ändå sovit en stund så hon vaknar nog närsom av sig själv ändå). 

Tänkte bara lägga in lite bilder och så vad som hänt under dagens lopp. 
Bland annat har jag gjort chokladdoppade jordgubbar och hittat vårens blommor på uteplatsen.
Även äter Melissa sina mackor på ett speciellt sätt.  

Tjejerna sover nu (det tog mig närmare 2 timmar att få Melissa att somna, trots att vi under hela den tiden låg i hennes säng - gah!), men Nea ville att jag skulle läsa för henne förut:

Har nästan sprungit fram och tillbaka nu för att försöka fixa till sång, musik, äktenskapsförord, adresser till bröllopet och allt som skall fixas till. 
Toastmastern backade ur då de inte ens kunde närvara på bröllopet, tråååååkigt. Dock har jag gett uppdrag "Finding Toastmaster" till min kära Svärmor! 

Min kusin har fått i uppdrag att spela denna mycket speciella låt jag vill ha på bröllopet för mig och Patrik.. Underbart. Han ska försöka lära sig den så snabbt han kan, längtar redan!
Jag vet inte om jag ska länka låten till er eller inte, är det någon som ens är intresserad utav att få höra den eller vill ni vänta till bröllopet ägt rum och få en inspelad version när vi väl står där framme? 

Sen har jag även talat med min advokat om äktenskapsförordet som skall skrivas. Bra, bra. Vad det handlar om får ni inte veta. För det är mellan våra sex ögon! 

Men sen märkte jag ju att jag glömde visa söta Nea imorse som inte alls ville lyssna på mig utan fortsätter att sparka. 
Denna lilla busonge säger alltså emot mig och pyttsan, mamma lyssnar man ju inte på!

Idag fick jag barnbidraget, hade förväntat mig att det skulle ploppa in imorgon eftersom det brukar komma den 20:e. 
Imorse ringde även en trevlig väninna och undrade om jag ville följa med ut på en promenad - självklart! 

Blev att äta lite frukost innan man klädde på barnen för uteväder. 
Melissa äter ju frukost på sitt egna lilla sätt. Det är tur att hon är så självständig, jag tänker ju inte på att hon inte vill ha kanterna på brödet så jag ger henne en vanlig limpskiva med skinka på. 
Hon märker ju direkt att kanterna är kvar på mackan och drar av kanterna själv utan att ens be mig om hjälp. Sån duktig liten tjej. 
Även hennes frukost avslutades med att läsa tidningen eftersom jag var så osocial på Facebook. Haha, min coola brud. 



Jag vet inte om jag berättade för er att Melissa faktiskt sa en HEL mening igårmorse? 
Jo, men visst gjorde hon det. Jag låg i sängen och pratade med Patrik (vi ringer ju alltid och säger god morgon till varandra) och hade även stängt dörren till sovrummet då jag inte ville att Melissa skulle springa omkring, klättra på bord och sminka sig själv när jag är så seg på morgonen. 
Iallafall, hon tyckte väl att det var dags för mig att gå upp - frukost skrek det väl i hennes mage eller nåt, så hon slänger sig framför mig på sängen och säger med nappen i munnen:
- Du måste komma nu. 
- Ja, jag ska komma nu, svarade jag.
- Nu. 
Så sa hon, och jag blev helt paff. Hon pratar i normala fall inte och hon har aldrig någonsin sagt de orden förut utan det har varit enkla ord som "nej", "hej", "mamma", "pappa", och så vidare, även sitt egna språk talar hon väldigt ofta på... 
WOW - tror ni jag är stolt nu eller? 
Till och med Patrik hörde vad hon sa när han var i telefonen, så det är inte någonting som jag själv "tror" att hon har sagt. Utan hon sa faktiskt de orden!
Åh, min tjej börjar bli stor nu ju!

Men efter frukosten idag då så klädde jag på tjejerna (Nea fick ju också frukost självklart) och Melissa blev ju bara såååå snygg. 
Tror hon kände sig lite snygg också, när jag tog fram kameran så ville hon mer än gärna posa för mig. Haha, hon kommer ju bli en riktig linslus!




Melissa brukar ju att få kolla på Youtube på min iPhone (som väldigt många av er vet om), man kan ju tycka vad man vill om det - men jag tycker det är bra. Då det inte är så många roliga barnprogram på TVn så kan hon (och hon hittar faktiskt själv!) välja de program hon tycker är roliga. 
Och de som står högst upp på listan just nu är ju:

• Teletubbies
• Tom & Jerry
• Musse Piggs Klubbhus
• Barbapappa

Känns roligt att hon tycker om det, men det är ju inte bara Youtube hon gör på min telefon utan hon spelar även pussel, och massor av olika "lära"-spel som är jättebra för barn. 
Tycker inte det är fel faktiskt.
Speciellt inte eftersom varje gång det ringer så ger hon mig telefonen, samma sak om det plingar till på ett sms. Då kommer hon med den och tycker att jag ska kolla vem det är. 

Nu har hon somnat bredvid mig i soffan. Hon har inte fått sova middag på två dagar och imorse gick hon upp kl 07. Så hon ska få sova i en timme och sen får hon komma upp igen. Ska försöka lägga henne runt klockan sju ikväll och se om hon vill somna. 

Tänkte jag ska ta det lite lugnt nu, chilla och gilla läget. Är glad att jag hade orken att städa igår för nu värker ryggen. 

Oj, glömde berätta:
Jag har även köpt jordgubbar och choklad. Blir att doppa jordgubbarna ikväll så att man kan bjuda Patrik på lite gött imorgon när han kommer hem :) 

Städade lite idag, kan inte säga att det blev rent, men det funkar ändå. 
Framåt sju-halv åtta tiden kom Patrik hem en stund, sa hej - duschade lite, och åkte iväg till jobbet igen.
Han var på ett möte här nämligen om området, och vad jag uppfattade det som så sades inget speciellt att tänka på, antar att det är det "gamla vanliga" som kan tänkas ta upp på sådana möten.

Däremot hade en kvinna som bor lite längre bort frågat Patrik vart han bodde, han svarade och hon sa:
- Jaha, jag trodde hon som bodde där var ensamstående med sina barn.
Det låter lite som en hint på att Patrik är borta för mycket, när grannarna tror jag är ensamstående - ha ha ;)

Jag ska inte bli långvarig med detta inlägg då det är dags för mig att säga adjöken för att hoppa på sömntåget. 
Bilder och så kan ni få imorgon för just nu håller jag på att överföra alla telefonens bilder och videos över till datorn (har tänkt att rensa telefonen lite faktiskt) och det ska ta ungefär en timmes tid. Och så länge orkar jag absolut inte att vänta! 

Nej, Gud - nu går ögona igen på mig. 
God natt med er!

Sen har jag ju diskuterat med några vänner om att jag ska göra en bröstförstoring när pengarna finns och tid är tillgängligt. 
Då jag faktiskt ammat två barn så har mina bröst växt från storlek B till storlek "icke existerande" (enligt mig själv iallafall). 
Men min bröstförstoring ska inte innebära gigantiska bröst, dels för att det inte skulle passa på mig och dels för att jag faktiskt har en sned ryggrad (annat kallat: skolios). 
Utan när jag väl skaffar min bröstförstoring så kommer det att hamna på storlek B-C i kupa och det passar alldeles utmärkt. 
Men när den tiden kommer, det visar sig. Eftersom en sådan operation kostar närmare 40.000:- så kommer det inte ske inom en snar framtid. 

Men iallafall, då fick jag denna serie-stripen av en väninna för hon tyckte att den passade in på mig, eftersom jag har små bröst:





Tyckte den var ganska gullig, ha ha. 

Nu har jag varit inne och checkat lite på Fujidirekt. 
Hittade två anteckningsböcker jag vill ha, en till dopet och en till bröllopet. 
Som en sån där "hälsningsbok" där människor kan skriva in sina hälsningar i. 
Tänkte det kunde vara roligt för Nea att se sen när hon blir äldre om alla som hälsade till henne när hon döptes!

Vilket för mig tillbaka i tiden när Melissa döptes, det är så tråkigt att jag inte hade varken hjälp eller råd till saker med dopet från hennes biologiska fars sida -den familjen dök inte ens upp. 
Hade jättegärna velat ha en dopanteckningsbok där med. Suck. 
Hoppas det inte smärtar för mycket i henne när Nea kommer att få sin. 

Sen beställde jag även en till mig och Patrik för bröllopet. 
Där folk kan skriva i lyckoönskningar och allt de nu kan tänka sig vilja dela med sig utav. 
Kan vi ha i vårat finskåp sedan. Läntar redan! 

I natt var en svår natt, Nea var självklart pigg och vaken. 
Och när Nea är pigg och vaken, då kallas hon för Neabus - och varför kallas hon för Neabus? 
Jo, för att hon tjööööötar hål i skallen på en. 

Jag kommer att visa er ett videoklipp. 
Det är inte vilket videoklipp som helst, utan att videoklipp där man hör Neas tjöt i natt som pågick under en ganska lång tid (videon är dock bara 1 minut).
Hon är inte arg, ledsen, förbannad eller liknande - nej, hon är glad och tjötar. 

Vädret har skiftat mer än vad en kvinna byter underkläder. 
Tjosan, alltså - trodde nästan ibland att dessa snabba väderskiftningar skulle skapa lite sämre väder mot slutet, men när solen tittade fram fick man en liten spark i ändan av glädje. 



Förhoppningsvis är vi på väg åt rätt håll, när det gäller sommaren. 
Men om jag vill minnas det rätt så hade vi knappt någon höst utan det bara så poff-pang-BOM // snö. 

Sen fick jag lite meddelanden från en tjej jag knappt talar med längre och jag kände det att jag bryr mig inte längre. 
Hon och en väldigt speciell person till mig gick bakom min rygg när hon och jag var ovänner för att försöka reda ut det hela, vilket jag inte uppskattade över huvudtaget och jag kände mig backstabbed. 
Jag finner det inte okej att planera in ett möte bakom min rygg och inte berätta det för mig. Det tror jag ingen skulle uppskatta. 
Och efter den incidenten valde jag att totalt skita i vad som än sker. Om vi blir vänner igen eller ej, för jag orkade inte lägga ner mer tid på det. Hade hon bara kommit fram till mig och sagt "Du, jag vill prata med dig på riktigt och inte över text. Där vi kan se varandra." så hade jag gått med på det - men när det hamnade bakom min rygg, så sket jag totalt i det och såg till att mötet blev inställt. 
Och då var jag den onda i det hela, vilket sårade mig enormt. 

Så jag valde att totalt skita i det, jag lät det negativa rinna av mig och helt enkelt inte brydde mig längre. 
Men hon hörde av sig igen, och undrade hur vi skulle göra. Jag sa som det var:
"Spelar ingen roll."
Hon tyckte att jag skulle ta ett beslut, och jag kände pressen på mig - jag hade inget svar till henne, för mig spelade det ingen roll, ingenting vägde mer än det andra - så jag sa helt enkelt det enklaste:
"Okej, då behöver vi inte reda ut det. Vi behöver inte vara vänner mer." 

Eftersom hon satte ner poletten hos mig, hon sa åt mig att välja - jag vet inte riktigt vad hon hade förväntat sig från mig. Men efter att jag sa det fick jag höra hur jag var en negativ människa som hon inte behövde i sitt liv. 
Jag förstår inte hur hon har tänkt att jag ska vara positiv när jag, det senaste, precis blivit backstabbed. Känner mig inte så där på jättebra humör emot någon som satt en köttkniv i ryggen på mig. 

Men iallafall, jag förklarade väl att det var enklast så och även att hon hade en söt son och att jag inte skulle prata med henne nåt mer (för det hade hon bett mig om, att inte tala mer med henne alltså). 

Då var jag tydligen schitzofren, för att jag sa att hon har en söt son. Tydligen fick jag inte lägga in nåt positivt (eftersom jag nu var så jävla negativ) utan då var det bara totalt jättefel och jag hade tydligen då en sjukdom (mer än den jag redan har). Jag skulle även växa upp enligt henne.

Jag valde att inte svara, dels för att jag inte orkar bråka - och dels för att hon faktiskt sa att jag inte skulle prata med henne nåt mer och då gör jag inte det. 
Strax efteråt fick jag en vänförfrågan ifrån henne, ignorerat. Varför ska jag bli vän med någon som tycker att jag är schitzofren, omogen och allt möjligt (inte att förglömma: även inte ska tala med henne nåt mer)?

Anyway, jag valde att helt enkelt låta det negativa rinna av mig. 
Så jag gick till affären med småtjejerna, hämtade ut ett litet paket (för att göra mig gladare) och gick hem igen för att titta på Top Model: All Stars. 

Paketet innehöll mitt strumpebandshållare till bröllopet (tänk att man även ska ha en sån?) och jättesöt är den. Testade den och tog en bild, tänkte dela med mig till er. Kommer sitta fint under min klänning som ingen kommer att få se, ha ha. Då kan jag ju lika gärna dela en bild på den!

Ville ju ha med förlovningsringen på bilden med, för att när jag visar mina "smexiga" ben måste jag ju visa att jag tillhör någon annan så inget ragg nu, va! Ha ha.